Dag 33, tisdagen den 24 maj

Det har blivit en irriterande ovana att vakna runt 6 på morgonen. Och oförmögen att somna om. Jag är så trött, men sömnen vill inte infinna sig igen.

Stiger upp och känner att idag tänker jag ta det lugnt. Idag ska jag inte jaga sjuksköterskor och läkare för att få information. Det är som det är just nu och jag måste koppla av med annat idag.

Tänker på hur förändrat samtalen med människor i min omgivning blivit. Inte alla, men många. Jag frågar alltid uppriktigt hur det är med dem jag möter. Och de berättar om envisa förkylningar, sjuka barn och lite annat som strular. Och så hejdar de sig och säger att det är ju egentligen ingenting. Om man jämför....
Men man kan inte jämföra! Jag önskar att människor slutar att förringa sina egna problem. Det är inte rätt mot en själv. Det som sker just nu i ens liv kan vara riktigt jobbigt, oavsett vad det är. Och ingen annan kan protestera mot det. Var rädd om er själva och tillåt er att tycka det är jobbigt.

Ja det finns alltid de som har det värre. Och de kanske i sin tur förringar sin situation inför det som är ännu värre. 

Lev här och nu. Bli förbannad. Bli besviken. Tillåt er att för en stund tycka synd om er själv och känn att det är okej. Oavsett vad det gäller. Ingen klarar av att vara på topp i humör jämt. Och just därför är det så olika hur vi klarar att hantera motgångar. Men om inte ni själva tillåter er att känna, vem ska då göra det?

Dagen går i lugnets tecken. Lite inköp i butik och så en välbehövlig tupplur när vi kommer hem. Jag lyckas faktiskt slumra till.

Tvättstugan är inbokad idag. Det är tungt och jag blir lite orolig att snittet läkaren var tvungen att göra ska börja blöda lite igen. Men det klarar sig.

Kontaktar min fotokompis och hör om hon vill hänga på ut ikväll och fota solnedgång. Hon och hennes respektive vill gärna hänga på.

Så snart tvätten är klar, susar vi iväg med bil. Himlen blir allt vackrare och vackrare. Vi kör till ett näs och vattnet runtom är alldeles spegelblankt. Måsfåglar småkivas på en gammal stenpir ute i vattnet.

Solen har en gyllene färg. Det glittrar i vattnet och solstrålarna värmer.
Så mycket att fotografera. Jag glömmer allting utom det vackra runtomkring och det trevliga sällskapet.

Då solen sjunker nedåt horisonten ändras ljuset. Det blir mer lilarosa i öster och i väster där solen går ner blir det glödande rött.

Myggen börjar komma nu. De har fått vittring på mig. men jag bara njuter av nuet. 

Strax före midnatt har det blåst upp en smula och vi känner oss nöjda för kvällen.

Kommer hem lätt frusen och dricker en kopp te medan jag tittar igenom kvällens bilder.

Sambon hinner komma hem från jobb vid 2-tiden innan jag hunnit i säng.

Somnar som ett lyckligt barn när jag lagt mig.